Det finns dagar i Portee när man berörs extra mycket. Dagar när vi tar oss ner för de branta klipporna, ner mot havet och fiskebyn där de mest utsatta familjerna bor.
Här möter vi modern som med sina två flickor bor i ett minimalt rum, där vattnet inte bara tränger in genom taket utan också genom väggarna. Där råttor tar sig in genom den gistna dörren och där inkomsten bara räcker till att laga mat en gång i veckan.
Och samtidigt. Ett samtal där både allvar och skratt har sin plats. Där lyckan över att få ett brev från en vän i Sverige blir påtaglig.
Ikväll känner vi tacksamhet, både över de liv vi själva får leva och över att få vara en del av dessa möten.
